Lilla Karolina är ensam hemma och ska klä på sig när hennes lekkamrat kommer förbi. Hon följer först sin mammas uppmaning om att inte visa sig i nattlinne, men hennes tolkning av rådet leder till en oväntad och barnsligt logisk lösning på situationen.
Lilla Karolina är en morgon ensam hemma och bestämmer sig för att klä sig själv. För att inte bli överraskad låser hon dörren. I samma ögonblick kommer Göran, lekkamraten, och tar i dörren.
– Hej Göran, ropar hon. Du kan inte komma in nu för jag står i bara nattlinnet, och min mamma har sagt att småflickor inte ska visa sig för småpojkar i bara nattlinnet.
– Men jag vill komma in.
Plötsligt hörs en glad röst:
– Nu kan du komma in, för jag har tagit av mig nattlinnet.